Så jävla tacksam

2013-10-31 @ 02:42:15
Hej hörni!
Under de senaste dagarna har jag faktiskt haft det ganska jobbigt. Jag ska inte ljuga eller låtsas som att allt är underbart hela tiden, utan tänker därför berätta exakt hur jag kände. Som många av er vet har jag haft mycket problem med min värmamma. Vi kommer på något sätt inte överrens och ibland är hon rent ut sagt elak mot mig. Detta gör det inte bättre med att jag inte gillar min värdsyster heller, eller att jag inte haft det så bra med kontakten hem till Sverige. Detta har på riktigt blivit ett större problem än vad många tror. Jag har spenderat ett antal kvällar, liggandes gråtande i sängen, ett antal skypeconversationer med skrik och tårar och många djupa smskvällar med mina kompisar. Jag har varit deppig vissa dagar och bara legat i mitt rum och stirrat upp i taket. Tänkt på hur det skulle vara om jag var hemma nu, fick ligga i min egen säng och när som helst kunna prata med mina föräldrar, cykla hem till Ester mitt i natten och kunna vara arg och ledsen när jag vill. Dock har jag typ glömt bort det mesta redan. Kommer inte längre ihåg känslan av att leva i en stor stad, kommer inte ihåg doften av min lägenhet och inte ens känslan av att krama min lillebror. Jag vet inte riktigt om det är bra eller dåligt men på något sätt känns det som att jag inte längre vet vad jag saknar. Hemlängtan har ju blivit mycket bättre, verkligen MYCKET. Och jag måste säga att jag verkligen har det hur jävla bra som helst här. Även fast saker och ting inte alltid faller på plats direkt, känner jag bara mer och mer för varje dag att jag inte vill åka hem. Får ångest när jag tänker på att det bara är 7mån kvar herregud! Vill att tiden ska gå långsammare, njuter av varje sekund. Är så stolt över mig själv att jag gjorde det här, känner redan att jag växt som person något enormt. Är bara så glad. Alla bekymmer spelar på något sätt inte någon roll när jag tänker på hur lyckligt lottad jag är. Jag får uppfylla min högsta dröm! Åh
Typ de bästa utbytesstudenterna som finns. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0